Språkutveckling på Gröna Dalen

2024 inledde Da Vinciskolan satsningen på svenska med tillsättandet av lågstadiets förstelärartjänst i svenska och kreativt skrivande. Nu påbörjas även utvecklingsarbetet på Da Vincis alla förskolor. Utgångspunkten är litteratur, kreativitet, människan och världen som integrerade helheter med många infallsvinklar. Montessorimetoder med sensoriskt utforskande kombineras med läsning, skapande och naturvetenskapliga aktiviteter med språklig förankring. Internt arbetar pedagogerna med Ann Pihlgrens (fil. dr inom pedagogik) moduler för språkutveckling, baserade på hennes undersökande studie av åtta förskolor i Nacka Kommun - däribland Da Vinciskolans Gröna Dalen i Fisksätra. 

Pumpor, papier maché och odlingskrukor

Med siktet på årliga Vårsalongens litteraturtema är Den underbara pumpan temat i språkarbetet. Projektet syns i rummen på avdelningen Skeppet. På väggen hänger barnens vattenfärgspumpor. Papier maché-pumpor torkar i fönstret, intill bordet där barnens högsmala kartongkrukor väntar på pumpafrön. Fröna har barnen förberett under en naturvetenskaps- och språkkombinerad aktivtet. Innan pumpafrönens pumpa blev isärplockad och undersökt användes den till och med för att öva lägesord - ett av många tillfällen det övats på att att beskriva saker i förhållande till varandra med hjälp av prepositioner, läges-, motsats- och jämförelseord. 

Vuxnas vardagliga ordval har betydelse

Två av pedagogerna bakom Skeppets entusiastiska språkarbete är Harriet, förskollärare, och Isabel, montessorilärare sedan tjugo år på Da Vinciskolans förskolor. De betonar vikten av språket i vardagslärandet, eftersom barnens ordförståelse byggs på varierad upprepning. “Tumregeln är att ett barn behöver stöta på ett ord tre gånger, i tre olika situationer för att få förståelsen av ett koncept”, säger Harriet. Som pedagoger uttrycker de sig medvetet nyanserat med prepositioner och beskrivande ord. ‘Kan du sätta dig till vänster om honom’ är exempelvis mer lärorikt än ‘kan du sätta dig där’. 

Lära med sinnen i en genomtänkt miljö

Isabel använder montessorimaterial för att involvera barnens sinnen. Barnen får dra fingret över en mjuk bokstavsformad sandpappersyta, skriva i små sandlådor och skapa ord med ‘det rörliga alfabetet’. Kreativitet och lek används i bokstavsinlärningen, med pyssel och färgläggning. I montessoripedagogiken är även miljön central. Därför har varje rum läshörnor i barnhöjd och alfabetet på väggen. På montessorihyllan står temabokstaven P bredvid en pumpa och ett päron. Till och med barnens pysselunderlägg är alfabet. Inlärningen av bokstäverna bygger successivt vidare till att koppla bokstäver till ord, genom att ljuda, säga första bokstaven, skriva sitt namn och ord. 

Konkretisera läsningen - ordens guldgruva

Läsning är både underhållning och guldgruvor för språkförståelsen. Innan läsningen diskuterar gruppen bokens framsida och lär sig berättelsens svårare ord med hjälp av bilder. Ovanliga ord de möter under läsningen ger tillfälle att förse barnen med synonymer. De kan även göra konkretiserande dramatiseringar, som när de läser Sagan med vanten och handlingen utspelar sig med en riktig vante i rummet. Snart blir högläsningen extra spännande, när en pensionerad pedagog som bor på äldreboendet ovanför ska läsa för barnen en gång i veckan. Högläsningen tydliggör språkmelodi, något de övar mycket på även i muntliga förmågorna. “Barnen läser sig mycket genom att lyssna och härma”, säger Isabel. Därför använder de element som är lätta för barnen att minnas och upprepa, som sånger, rim och ramsor. Då inkluderas även fonem och artikulation. 

Viktigt med ett utvecklat modersmål

Eftersom inte alla kulturer har samma högläsningstradition har Gröna Dalen delat ut språkpåsar från biblioteket till familjerna. Påsarna innehåller böcker på familjernas respektive modersmål. Isabel berättar att en vanlig missuppfattning är att barnens svenska mår bäst av att utländska föräldrar talar svenska hemmavid. Tvärtom är forskare eniga om att ett starkt och välutvecklat modersmål ger barnen bättre förutsättningar att lära sig svenska. “Föräldrarna ska tala sitt språk”, säger Isabel. “Svenskan får barnen på förskolan”. 

Till höger syns montessorimaterialet Det rörliga alfabetet

Fortbildningen fortsätter

Personalens internutbildande träffar om språkutveckling påbörjades vid årsskiftet och fortsätter. Modularbetets utvärderande och analytiska karaktär åsyftar till självinsikt och kollegialt lärande med diskussioner och observationer. Exempelvis har de filmat varandra under aktiviteter med barnen, för att utvärdera sitt ledarskap och hur barnen reagerar på olika aktiviteter och metoder. Isabel och Harriet ser redan resultat av arbetet, och vi ser fram emot att se fortsatt utveckling som ger fler barn ett rikt språk att bära med sig som verktyg för livslångt lärande.